Inlägg publicerade under kategorin mig själv

Av fannyli bystedt - Onsdag 11 april 02:53

Sitter här hemma med tårarna i famn och tycker detta är inte lätt känna tycker det man gör inom bords just nu. Kan inte kontrollera det just nu och vill bara att man ska förstå mig det jag känner, och det är ingen kul att känna mina känslor som man gör just nu. Detta är det värsta man får känna och uppleva, berättat mina känslor på bästa sätt det jag har uttryckt mig på och hoppas av hela mitt hjärta att man förstår mig av djupet och tar mina ord på allvar!

Att känna sig besviken sårad ledsen på samma gång? Går inte beskriva med ord. Det är ingen kul uppleva saker och ting, och behöva bli förbannad besviken och irriterad utan så klart man vill vara glad!

Hur ska nån veta om nån vill såra någon? När man aldrig får veta om man vill såra nån eller inte om man inte talar om det för någon. Antingen vill man såra någon eller inte men man behöver säga det tala om det för person någon gång!

ANNONS
Av fannyli bystedt - Söndag 25 feb 21:19

Jag minns som det vore igår när jag var på sjukhuset träffade min läkare!

När vi satt i hennes rum och berättade för mig vilken sjukdom jag har, och hon var så tydlig proffsig läkare, själv klart var det så mycket att ta in med all information. Beskrev hur hon skulle lägga upp min medicinering och det skulle ta drygt 1,5 år med behandling. Under dom senaste månandena har man fått reda på att Vårdcentralen Capio har vetat om detta sen 2015 när jag var där lämnnade blodprov att jag hade redan sköldkörtel. Men att 2017 den 18 oktober får reda på vilken sköldkörtel sjukdom man har, man finer inga ord direkt men känner bara gråten i halsen ena stunden men ändå är glad att jag har fina läkare på södersjukhuset som bry sig om mig verkligen och vill hjälpa mig må bra och dom vet vad dom pratar om och vet hur jag mår egentligen.


Samma dag när man hade alla svar i handen och fått hem papper om sjukdomen va jag helt slut i huvudet men det kändes så otroligt skönt få veta vad felet är, får sina förklaringar på saker och ting. Jag har för hög ämneomsätning, äter bara en gång per dag är aldrig hungring dricker mycket coca cola, chips, och rör på mig väldigt mycket tränar här hemma till och från, och går inte så mycket upp vikt tanke allt skit jag stoppar i mig men visst har en mage ( ser ut som en gravid mage ) om jag har på mig speciella kläder men allt har sina förkaringar här i livet.



Själv klart vad det vsårt att acceptera sina sjukdom vad den ställer med egentligen jag ville inte prata om min sjukdom för då skulle jag gråta må dåligt, vet ej varför men när man är sjuk då är man överkänslig när man kommer till vissa ämnen punkter. Jag som vill ha mina älskade favorit toppar volang med leggins men jag ska egentligen vara glad tacksam att jag inte går ner i vikt heller, för det finns stora risker för oss som har sköldkörtel sjukdom att gå ner och det skrämmer mig.

Kan aldrig veta när det vänder vilken dag tid på dygnet, för går du ner i vikt kan du lättare få problem med hjärtat få lättare hjärtinfark och dö och då kommer det bli ännu större ingrepp.



Det tog ett tag innan jag kunde acceptera min kropp min sjukdom det den gör, tror det tog nästan en månad innan jag accepterade allt och sen rensade jag mina kläder och sålde dom för en billig slant. Ville hellre at dom kom till användig än och slänga dom, det gjorde mig inombords och sen har jag bara köpt det jag känner mig glad i och trygg i och det är mest tjocktröjor leggins och det kanske ser tråkigt ut. Men jag går efter vad jag känner vad mina känslor säger, vilket humör jag är på, det är ju min personlighet som av gör och inte mina kläder som av gör för den person jag är och min personlighet. Idag kan jag stå framför spegel acceptera allt jag känner och ser och kan leva med det med och se allt på ett positivt sätt. Själv klart är man ledsen at man inte kan ha sina älsklings kläder känna sig snygg sexig allt det dära, men samtidgt vet jag riskerna bakom allt om sköldkörtel sjukdomen och tänker inte riskera det!

Det är därför jag kan leva & acceptera det!







ANNONS
Av fannyli bystedt - Tisdag 23 jan 00:04

Sen allt kraschade i april så har det bara dykt upp flera saker för mig hela tiden, spelar ingen roll vad det är för något. Har min sjukdom det räcker och sen den andra biten men spelar ingen roll, spelar ingen roll vad det är för dag tid månad så dyker det bara upp nya saker jobbiga saker förjävliga saker helt ärligt talat att det aldrig tar stopp bokstavligen. Så nej det är inte konstigt om jag går in i väggen eller går i en djup depression ärligt talat för hur mycket som helst orkar man fan inte. Spelar ingen roll om jag gör saker för att göra mig glad lycklig efter min långa jobbiga period för det kommer alltid upp något som gör mig irrertad förbannad att jag orkar inte snart. Jag orkar snart inte leva för så börjar jag känna nu! Det tar aldrig stopp med alla problem det dyker alltid upp nya saker hela tiden, spelar ingen ingen roll vad jag än gör för att göra mig glad igen. Vilken som helst hade inte orkat och kroppen få ta så mycket stryk och knappt vill sova eller äta snart och just nu låser jag in mig själv bokstavligen i lägenheten för orkar inte, för ska ej förvåna mig att det dyker upp fler saker. Är det inte ett första nä då är det andra och är inte det andra men då är det tredje. Skulle intr hjälpa om man stoppar huvudet i sanden för det skulle ändå dyka upp mer problem och ändå man tänker positivt!

Av fannyli bystedt - Måndag 8 jan 01:56

Nu börjas det igen och vet knappt vart jag ska börja om jag ska vara helt ärligt talat!
Är med i en grupp på Facebook
Sköldkörtel gruppen och där andra delar med sig om sin sköldkörtel sjukdom, där man kan hjälpa tips varandra. Några beskrev att vissa hade tappat ögonbryn på vissa ställen, och det var allt möjligt som man kunde känna igen sig. Har själv märkt att jag tappar hår och ögonbryn men kan vara olika anledningar som jag känner till också som hör ihop med andra anledningar än sjukdomen. Att man kan tappa hår! Men såna här små saker kan göra mycket och då går jag in i en depression, vill inte prata med nån och blir lätt irreterad på det lilla minsta och inget sug på något över lag. Spelar ingen roll om Mattias säger något eller någon annan som försöker få mig på andra tankar, för dom når inte fram till mig blir bara värre så det är därför mattias samt fler låter mig vara ifred och få andrum. Det lilla minsta det lilla vi förlora påverkar oss utav sjukdom tar så hårt att ingen kan förstå. Tro mig ? Vad glada att ni som inte har sköldkörtel sjukdom, ska vara så tacksamma för detta för det är ingen lek och inte lätt att leva med. Min sjukdom påverkar pulsen hjärtat tröttheten immunförsvaret hormonerna och lite annat, blir lätt trött och har inte ork som man hade förut orkade med en hel del då än förut. Blir lätt förbannad humöret kan vända snabbt inte ens på en sekund och känner knappt av det, och mest när jag kommer hem är man trött och vill vara ifred och är helt slut i kroppen huvudet allt. Tänk själva att ni tappar ögonbryn hår som ni älskar så otroligt mycket, men kan inte göra nåt åt det utan bara sitta gilla läget och bara se på Thats it!

Av fannyli bystedt - 3 oktober 2017 01:03

Jag finner inga ord kust nu för jag fick inse en sak? En sån stor och så himla glad över denna sak. Det va tack vare min Kontaktpersonen som sa det nämnde för mig och jag hade absolut inte tänkt på detta. Hon nämnde att jag andas inte lika ansträngt som jag gjorde förut, när hon sa det till mig så borkade jag tänka efter,men vänta nu? När jag gick upp för trapporna i vårt trapphus så andades jag inte lila jibbigy ansträngt och tungt jovbigt med andningen. Samma sak trapporna under tunnel vid pendeltåget eller hos mamma alltså det börjar bli nya framsteg, och medicinen verkligen gör det den ska göra och det blir kött är för varje dag. Jag längtar varje gång jag ska ta medicin antingen på morgonen eller kvällen och åt sidan tänker man inte på dom små detaljerna som min Kontaktperson nämnde för mig men snacka om att jag är glad också himla skönt kunna gå i trappor kunna bära matkassar och slippa snart hemska andningen ansträngningen åå så himla glad med denna framsteg och vilken lättnad!

Av fannyli bystedt - 24 augusti 2017 22:03

Jag kan ibland känna hur det kryper i kroppen och känner hur jag vill bara gapa och skrika få släppa ut tårarna få mitt utbrott för att folk ska se hur dåligt jag mår och förstå. Jag får aldrig känna mig glad längre för min sjukdom trycker ner mig till grunden av botten. Jag känner mig så tjock och ful och känner mig aldrig snygg längre, hur jag än sminkar mig piffar upp mig eller klä mig så vill jag bara smeta ut allt smink och klä av mig och låta allt va. Energi har sugit ur mig och spelar ingen roll vad jag gör men en sak är jag glad för att jag står på mina benen och ändå försöker le och kämpa med detta för timma som går. Det Som är sjukt jobbigt är att jag har ingen kraft energi åka till enheten för att må bra, för det lilla minsta så blir jag helt slut och vill bara sova och är rädd att jag kommer få mina utbrott. Jag är så glad att jag äntligen fått tabletter för lite hjärta och plus som jag ska ta varje dag så tacksam och glad för alla läkare som försöker hjälpa mig för att jag ska må bra. Imotpgrn blir det att gå till Apoteletr hämta ut tabletterna. Tänk er att jag får känna så här varje dag och spelar ingen roll vad för tiden på dagen eller kvällen för det kan komma när som helst man anar Det!

Av fannyli bystedt - 12 augusti 2017 22:57

Tårarna vill komma men det gör ont när jag gråter för halsen är så tjock och svårt att svälja, och jag är överkänslig för det minsta lilla. Kan inte prata eller gå in på vissa ämnen för då kommer utbrottet direkt jag gappskriker blir helt galen och tårarna kommer direkt. För varje timma känna jag alltid olika saker? Saker som ingen ska ha dom tankarna eller känslor. Det kan hända när som helst att jag bryter ihop och bli fly förbannad, då börjar plusen slå fortare och hjärtat börjar dunka fortare. Som jag nämnde sen tidigare så orkar jag inte lika mycket och så fort jag anstränger mig blir jag helt slut och måste gå och lägga mig sova. Tack och lov kommer jag sjukskriva för gott för den här sjukdomen vet inte många utav och vad den kan göra och vad för syntomer inom den kan göra. Men man ska aldrig leka med den för det är livsfarligt! Det som gör mig förbannad och min mamma det är att dom på vårdcentralen ha vetat om detta sen 2015 men har inte gjort något utredning, blir så förbannad och ändå vet dom att det är inget man lever med så himla vidrigt utav dom att dom borde skämmas och mer vanligt fler ha sjukdomen sköldkörteln. Jag försöker ta det lugnt varje timma minut för att hålla mitt humör uppe och vara glad, fast det inte är lätt när det lugnt och trycker och allt kommer på samma gång!

Presentation


Hej!Välkommen till min blogg som handlar om livet om mina diagnoser och sjukdom ( Graves) en sklödkörtel sjudom både uppgångar och nergångar.Kommer även handla om mitt liv min vardag och annat smått och gott!

kalender

Kategorier

sökruta

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se